Någonting inom mig, som vill ut.
Finns massor jag vill skriva, men inte orkar eller vågar få fram.
Tusen känslor under några veckor. Snart är sommarlovet slut, vilket å ena sidan kan innebära tung ångest varje dag, med skola, läxor och prestationer. Olika viljor i klassen, mycket förväntningar, jag menar, sista året! Herregud, visste att den här dagen skulle komma, men hade fan ingen aning om att det skulle gå såhär fort.

Å andra sidan kan början på det nya läsåret innebära något bra, och kul. Nya ettor att mobba (notera att det var ett skämt), äldst i källaren, nya kurser att ta sig an (även om "Arbetsmiljö och säkerhet" inte låter särskilt lockande...), ett helt nytt ansvar, projektet i vår, träffa alla människor igen, slippa känna sig rastlös och ensam hela dagarna...

De gamla treorna kommer inte finnas där. Många kommer jag sakna, andra är det bara skönt att slippa träffa varje dag, om jag ska vara brutalt ärlig.
Kommer haaaata att gå upp tidigt, men det kommer vara en del av hela livet framför mig, och har varit en del av det liv jag levt hittills, så det är nog bara att börja vänja sig nu... Även om det aldrig kommer bli lätt.

Annan prestationsångest gäller bandet. Jag älskar att spela i band, och hade aldrig velat spela någonannanstans än i Wrong Channel. Visst kommer vi inte alltid perfekt överens, men jag tycker otroligt mycket om mina bandmedlemmar som även är några av mina absolut närmaste vänner. Nu har vi till och med turen att få hjälp utifrån, stor hjälp dessutom. På villkoret att vi ändrar oss till det bättre.
Och det där är en bra press, och jag är glad att vi fått den sporren att bli bättre.

Men samtidigt... Ständig prestationsångest, speciellt när det gäller skolan. Man kommer ner en morgon i estetkällaren, ser hur alla plinkar på varsin gitarr och den ena gör värre och mer avancerade riff än den andra. Och själv är man låångtifrån i deras liga. Det är såklart bara jag själv som lägger pressen, men ibland är det svårt att låta bli när man alltid umgås med genier...

Ja, nu blev det här långt och kanske lite osammanhängande, vad vet jag? Men jag behövde skriva lite djupare för en gångs skull... Jag hoppas det uppskattas, och om det inte gör det, så vet jag att i alla fall jag uppskattade att få vara lite rak och ärlig och mer djup än vanligt.

Godnatt.