Detta är också en tricky question, ganska känslig för min del också... Men jag kan förklara det såhär:
Min mamma träffade en man när hon var rätt ung. De flyttade ihop i en stad i norra Sverige.

Sen hände det sig att mamma blev gravid. Men tyvärr fanns inte barn med i hans bild av dem två tillsammans, han var helt enkelt färdig med det eller något. Jag själv vet faktiskt inte. Men det slutade med att mamma flyttade ifrån honom, ensam, till Rättvik och började jobba för att kunna försörja sig själv och så småningom mig. 

Så en kväll, strax efter julafton 1991 har mamma precis kommit hem för att äntligen få avnjuta en grillad kyckling, när hon upptäcker att något inte står rätt till. Hon kontaktar sin väninna, som själv fått sitt första barn bara några månader tidigare, och hon säger att nu är det dags! Stackars mamma ville ju ha sin mat, men nu skulle hon få lov att åka in och föda barn istället. Kl 04.09 den 29 december 1991 kom jag till världen.

Jag har aldrig träffat min pappa. Han har dock träffat mig en gång när jag var ca 1 år, så jag själv har såklart inget minne av det. Han ville helt enkelt inte ha mig i sitt liv. Visst suger det och känns jobbigt, men om han nu var så motvillig till mig så var det väl bäst att han aldrig blev en del av mitt liv. Jag har haft andra manliga förebilder som fått uppfylla papparollen, men speciellt en, min lillebrors pappa. Så när jag pratat om "pappa" i bloggen tidigare har jag menat honom.

Min riktiga pappa dog av sjukdom när jag var 13, i och med det startade min panikångest som kommit av och till sedan dess.
Fyra äldre syskon har jag på hans sida dessutom, en av dem dog dessvärre för nästan exakt ett år sedan och en annan har jag inte träffat, men de andra två har jag träffat en gång och jag är kompis med dem på facebook. Vi får se vad som händer i framtiden.

Hursomhelst, så är jag så stolt över min mamma. Det är så att jag blir lite rörd, hon har berättat att hon aldrig tvivlade en sekund på att jag skulle få komma till världen. Jag är så tacksam för det och jag älskar henne mest av allt i hela världen.


Mamma i Köpenhamn 1989. Visst var hon vacker? :)

Dag 1 – Presentera mig själv.
Dag 2 – Min första kärlek.
Dag 3 – Mina föräldrar.
Dag 4 – Det här åt jag idag.
Dag 5 – Vad är kärlek.
Dag 6 – Min dag.
Dag 7 – Min bästa vän.
Dag 8 – Ett ögonblick.
Dag 9 – Min tro.
Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
Dag 11 – Mina syskon.
Dag 12 – I min handväska.
Dag 13 – Den här veckan.
Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
Dag 15 – Mina drömmar.
Dag 16 – Min första kyss.
Dag 17 – Mitt favoritminne.
Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
Dag 19 – Detta ångrar jag.
Dag 20 – Den här månaden.
Dag 21 – Ett annat ögonblick.
Dag 22 – Det här upprör mig.
Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
Dag 24 – Det här får mig att gråta.
Dag 25 – En första. 
Dag 26 – Mina rädslor.
Dag 27 – Min favoritplats. 
Dag 28 – Det här saknar jag.
Dag 29 – Mina ambitioner.
Dag 30 – Ett sista ögonblick.