Whatever the shirt says.


One of those days.

Vet inte vad som är fel riktigt. Men den här dagen har varit slö, tråkig och deppig. Hela jag är slö, tråkig och deppig. Drömde en hemsk dröm, och verkligheten hinner ikapp mig nu. De senaste veckorna har varit en enda bergochdalbana, mestadels negativ. Jag har fått se olika personers true colors, och det har fått MIG att känna mig sämre än sämst. Såhär låg har jag inte varit på länge. Och nu börjar jag se det riktiga resultatet av det. Jag är alltså inte på topp just nu, men tänker göra mitt bästa för att komma dit.






Nirvana - Something in the way

I watch way too much HIMYM!


Socializing.

Ja, idag har jag skaffat mig en användare på weheartit, och en på lookbook. För att motivera mig själv att lägga upp lite roligare bilder, nu när kameran verkar funka hyfsat!
La till en widget för weheartit här på bloggen också, när jag fått ihop lite bilder på lookbook ska jag göra detsamma där.


Vårjackan åkte fram, för första gången i år! Men, ska investera i en ny inom kort...

Applejuice.


Top Model, och nattliga funderingar.

Såg finalen av Top Model ikväll. Tråkiga finalister tycker jag, men är ändå glad att Ann vann. Hade väldigt svårt för Chelsey. Mina favorit var dock Jane! Men så är det alltid med mina favoriter - de snubblar på mållinjen. 
De här har varit mina största favoriter, och alla har kommit långt men haft problem med att visa personlighet eller nåt liknande;


Lauren, säsong 10. Kom på 6:e plats.


Elina, säsong 11. Kom på 5:e plats.

Allison, säsong 12. Kom tvåa.

Jessica, säsong 14. Kom femma.

När jag tog en av mina promenader för någon dag sedan, så kom jag och tänka på det. Och döm inte ut mig nu det första ni gör efter ni läst nästa mening!
Är inte vissa saker i livet litegrann som Top Model, ändå? Det handlar om att kämpa stenhårt för det man vill åstakomma. Som tjejerna i serien, de går under hård press hela tiden. Det gäller att vara kunnig på sin sak.
Visa tydligt vad man vill. Och ibland, när man egentligen vill något väldigt mycket och kämpar för det, så kan det få motsatt effekt. Man får liksom inte fram de där känslorna, som egentligen finns där. För att man vill för mycket.
Personligheten går inte fram riktigt. Nervositeten tar över. Hänger ni med?
Jag har i alla fall känt igen mig i det ganska mycket, ganska nyligen.

Like drinking poison, like eating glass.




Av någon anledning har den här låten gått på repeat hemma hos mig de senaste veckorna.

Stay positive!

Nej, nu är det inte lika kul att vara ledig längre! Väggarna äter upp mig här hemma, och jag drömmer konstigt om nätterna. Drömmer återigen om jordens undergång, och att folk i min närhet tar livet av sig. Usch!
För att råda bot på detta, har jag tankat hem lite ny musik, så tänkte ge mig ut på en låång promenad och fylla öronen med nya toner. Men först; lunch!


Hittade grymmaste tröjan i garderoben, that's what I'm wearing today!

Lördagen.

Jo, jag fick minsann igång kameran i lördags, när det vankades utgång efter Melodifestivalen. Bandet Tantrum to Blind spelade på Bowlingen och jag drog dit med Erran, väldigt trevligt och bra musik. Sen hängde vi med bandet efter de spelat, drack lite öl och spelade biljard. Kul kväll!


Vin- och Melodifestivalmys hemma hos mig innan!



Toahäng, tydligen väldigt roligt att döma av våra leenden!





Tantrum to Blind.



Ölhäng med bandet!



EDIT:
Ifall ni är nyfikna på hur det lät:



Melodifestivalen.

Förra veckan dog bloggandet lite igen, jobbade mycket och mycket hände in my personal life, så att säga. Men nu är jag back on track igen, med en hyfsat ledig vecka framför mig och en rolig helg bakom mig.

Först och främst så måste jag erkänna att jag är rätt glad att Saade vann Melodifestivalen. Kollade med mamma & Erran, vi åt tapas som Erran varit så duktig och fixat till, och drack vin. Och Saade vann. Finns flera bra saker med det;
1. Han är ung och snygg (let's face it), och de senaste åren så är det precis det som gått hem i Europa. Kolla bara på Alexander Rybak och Lena.
2. Det händer grejer på scenen när han uppträder. Inget jävla Anna Bergendahl-tjafs där det most outrageous som händer är att hennes gitarr försvinner.
3. Han är proffsig. Har ju sett honom live, och hans röst håller samtidigt som han är väldigt tajt i dansmovesen. Kom igen, killen fick ju tydligen till och med glassplitter i ögat och klarade ändå av att avsluta numret utan att något märktes?

Visst, det fanns i det stora hela mycket bättre låtar i årets Melodifestival. Men hans var en av de bättre i finalen i alla fall. Hade jag fått bestämma helt, hade dock Christian Walz vunnit. Eller Loreen.






I will not pretend, I will not put on a smile, I will not say I'm alright for you.


Mänskligt?

Har haft en sån där mittimellan-dag. Varken bra eller dålig, har bara uthärdat och tänkt att det kommer en ny imorgon. Fast egentligen, har den mest varit ganska dålig. Vill inte vara negativ, men det mesta har gått snett idag.
Eller vad sägs om att sättas som ensam vuxen utomhus med 13 barn som attackerar varandra, och man inte får klarhet i om det ingår i leken eller faktiskt inte är roligt för en av parterna? Det var en ny upplevelse, och jag gick nog starkare ur den ändå.

Kom för någon timme sedan hem från en lång promenad med Erran, då vi pratade mycket om människan och dess beteende, så att säga. Vi känner båda två ganska många falska personer, och hur äckligt är det inte med såna egentligen? Tjejer som snackar skit om sina egna bästa vänner, hur elaka är de då inte mot de de faktiskt ogillar, undrar man då? Läskigt. Och så sjukt vanligt ändå.

Om man ogillar någon, varför låtsas vara dennes bästis? Hellre att man är riktigt ärlig med bitchtendenser istället då, känner jag. Det är i alla fall mer äkta.



World spins madly on.

Dagen har varit okej, men intensiv. Jobbade från tidig morgon till sen eftermiddag, fick hoppa in två extra timmar för att två andra fröknar var sjuka.. Men jag överlevde! Är så himla annorlunda att jobba på en avdelning med större barn, för de snackar för sig och ställer så konstiga frågor. Dessutom retas de! Senast idag blev jag kallad "granat-tjockis", and I wonder why? Åt jag för mycket vid lunchen eller vad är det frågan om? Haha!

Men annars trivs jag.



Nästan exakt ett år sedan.



Titta vad jag hittade! Vimmelbild från Bowlingen, för nästan ett år sedan! Rolig kväll, stora delar av klassen var där vilket nästan aldrig händer/hände. Hon till vänster kände vi inte, men sen är det jag, Emma och Kammo. I miss them!

Jag är "Lucy in the sky", jag är högt över molnen.



Hon är som ett vin den där Veronica, blir bara bättre med åren!

Natthumor.

Ibland är det sent, och när det är sent, så mår jag som allra bäst, av någon anledning. Jag vet ju att jag mår bäst på dagarna av att lägga mig innan tolv, men jag känner mig som mest lugn, glad och harmonisk mellan 00-03. Alltså blir det mycket uppesittarkvällar, speciellt på lördagar när jag inte är ute och ränner. Lyssnar på massa musik, läser intressanta bloggar. Och, hittar galna bilder på diverse sajter. För vid den här tiden på dygnet är verkligen allting roligt. Tänkte dela med mig av lite grejer som får mig att skratta lite mer än vid vanliga omständigheter just nu.



























Ofrivillig paus.

Hade inte tänkt sluta skriva egentligen, förlorade bara lusten helt ett tag.
Jag har i alla fall påbörjat mitt vikariat på dagiset, på andra avdelningar än bara Mazarinen. Vilket känns bra! 3000 pix extra direkt ner i fickan i slutet av månaden tackar jag definitivt inte nej till, vem gör det?

För övrigt ska jag försöka gräva fram ordentliga batterier till kameran, så att jag kanske kan knäppa åtminstone ett fåtal spännande bilder! Blir roligare att skriva överhuvudtaget då..


Bild från i somras.